jag vet jag vet vännen.. jag vet ingenting just nu, är riktigt förvirrad och en aning rädd, lever på hoppet, det måste fixa sig, men man måste känna detsamma för varann och just nu är jag inte säker på något, försöker ta en dag i taget.
Ja jag förstår det...det går nog i vågor det där... det är bra när man försöker ta en dag i taget, ta sig igenom, ena dagen bättre än den andra...
Men du ska inte vara rädd hjärtat...somliga saker kan givetvis vara svåra att ta sig genom, men det kommer alltid bättre tider...och även om man inte känner exakt likadant, kanske ibland t.o.m helt olika, så kännetecknar en sann vänskap att man stöttar och accepterar varann ändå...kan ta sig genom det svåra och försöka nå det som är bättre...
Hur förvirrad du än är, och hur annorlunda du än känner, kommer jag alltid att vara din vän....det kan du lita på...och sålänge jag kan göra något åt saken, ska du inte heller behöva känna dig rädd....ok?...
Förresten kom jag att tänka på en sak... Det är som här hemma just nu... Det sitter en näktergal och sjunger friskt utanför mitt fönster...så fort jag går ut tystnar han...precis som han blir rädd och inte vill visa vart han är...men sålänge han känner sig trygg och fri sjunger han stolt..
Jag tror att du är lite som näktergalen... Och sjunger som vackrast när du är trygg..
Ta hand om dig vännen, jag håller mig ajour och finns i närheten om du behöver mig...
Tror att den du älskar vet det med besked...
SvaraRaderaMen det skadar aldrig att säga det igen...
Har sällan mött ett hjärta med
så stark passion,så vackra bilder
och tankar, trots ett kaos...
En gång la jag mitt hjärta i fel händer
nu finns egentligen bara spillror kvar..
Kändes tomt, gjorde ont...
Trodde glöden var borta...
För mycket smärta..
Men det var bara en illusion...
Under askan fanns glöden,
Kanske känns som att
det gör detsamma...
Men ju mer ett hjärta blöder,
desto mindre det glöder..
Stormen kan släcka den,
en vind av hopp, kan väcka den..
Och ett enda litet andetag,
kan få den att flamma...
Ta hand om dig vännen, behöver du
hjälp eller stöd, är det bara att du
hör av dig..
vh
/P
jag vet jag vet vännen..
SvaraRaderajag vet ingenting just nu, är riktigt
förvirrad och en aning rädd, lever på hoppet,
det måste fixa sig, men man måste känna detsamma
för varann och just nu är jag inte säker på något,
försöker ta en dag i taget.
kram
/ E
Ja jag förstår det...det går nog i vågor det där...
SvaraRaderadet är bra när man försöker ta en dag i taget,
ta sig igenom, ena dagen bättre än den andra...
Men du ska inte vara rädd hjärtat...somliga
saker kan givetvis vara svåra att ta sig genom,
men det kommer alltid bättre tider...och även
om man inte känner exakt likadant, kanske
ibland t.o.m helt olika, så kännetecknar en
sann vänskap att man stöttar och accepterar
varann ändå...kan ta sig genom det svåra
och försöka nå det som är bättre...
Hur förvirrad du än är, och hur annorlunda
du än känner, kommer jag alltid att vara din
vän....det kan du lita på...och sålänge jag kan
göra något åt saken, ska du inte heller behöva
känna dig rädd....ok?...
Kramar om...
/P
Förresten kom jag att tänka på en sak...
SvaraRaderaDet är som här hemma just nu...
Det sitter en näktergal och sjunger friskt
utanför mitt fönster...så fort jag går ut
tystnar han...precis som han blir rädd
och inte vill visa vart han är...men sålänge
han känner sig trygg och fri sjunger han stolt..
Jag tror att du är lite som näktergalen...
Och sjunger som vackrast när du är trygg..
Ta hand om dig vännen,
jag håller mig ajour och finns
i närheten om du behöver mig...