torsdag 8 oktober 2009

Riot!






skippar imorrns jobb, jag är förkyld så nu jävlar blir det partyy time imorrn :D & det känns helt jävla SKÖNT! Nu ska jag äntligen ut och det kommer bli as klas men en tyvärr jävlig baksmälla på lördag morgon & jag ska börja jobba klockan 8, men skitsamma! Just nu behöver jag bara få komma bort & malin&anna är det bästa sättet.

Nästa vecka blir det ut & festa i hbg, matildius tvingade med mig men det ska faktiskt bli redigt kul det också! Jag är så trött på att tvingas hålla mig själv så hårt, just nu så ska jag leva livet och festa alot! Jag kan ju förfan inte sitta & deppa hela livet efter denna jävla situationen, dags att rycka upp sig för nu jävlar blir det ändring, livet går så fort.

Snackade med Mandy igår natt & det hjälpte faktiskt lite, vi snackade mycket om Alice-ibland undrar jag om jag någonsin kommer acceptera helt att hon är borta, jag tror inte det men man kan inte fastna i det förflutna, jag vet tt hon ville att jag skulle leva för henne & det e vad jag kommer börja göra, fastän det är svackor! Menmen ska sticka till graven imorrn, det var så länge sen nu.

I can take the rain on the roof of this empty house
That dont bother me
I can take a few tears now and then and just let them out
Im not afraid to cry every once in a while
Even though going on with you gone still upsets me
There are days every now and again I pretend Im ok
But thats not what gets me

What hurts the most
Was being so close
And having so much to say
And watching you walk away
And never knowing
What could have been
And not seeing that loving you
Is what I was tryin to do

Its hard to deal with the pain of losing you everywhere I go
But Im doin It
Its hard to force that smile when I see our old friends and Im alone
Still Harder
Getting up, getting dressed, livin with this regret
But I know if I could do it over
I would trade give away all the words that I saved in my heart
That I left unspoken

What hurts the most
Is being so close
And having so much to say
And watching you walk away
And never knowing
What could have been
And not seeing that loving you
Is what I was trying to do.




Måste skriva av mig lite.
Pappa fick stå och ta emot mig häromdan när jag grät så mycket så att jag skrek där jag stod ute på trappan, skrek i förtvivlan,skam & sorg. Har du varit med om en så hemsk smärta? någon gång kännt någon saknad efter en person som faktiskt lever & har det bra men som inte bryr sig, jag kan inte släppa det, förlåt men jag kan inte släppa att du är så känslokall just nu, jag VET att jag gjorde fel som fan, jag önskar att jag gjort allt ogjort men det kan jag inte & att det jag kanske fick skylla mig själv som grät men faktum är att du borde försöka förstå hur det känns att sitta i min situation, Jag vet att du är lycklig nu och det är jag glad över, Jag är ledsen över att jag förstörde dendär första kvällen för dig, men det ligger så mycket bakom det som du inte ens orkar eller bry dig om att lyssna på, ditt liv borde ju va fullbordat nu& hädanefter ska jag hålla käft. Det enda jag ville var att försöka va lika tuff som du,lika stark & självsäker & inte ta emot emot nån skit, men vem försökte jag lura? - fråga dig själv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

ª
Design av Jessika